Det här är verkligen en serie jag gillar på riktigt, och Race Across the World är nog en av väldigt få realityserier som jag faktiskt hade kunnat tänka mig att själv vara med i. Visst, det ser stundtals både kämpigt och primitivt ut – men vilken upplevelse det måste vara.

I säsong 2 reser deltagarna genom Asien, med en strikt begränsad budget och utan möjlighet att ta genvägar via flyg. Längs vägen utsätts de för allt från magsjuka till språkbarriärer, där de möter lokalbefolkning som inte kan ett ord engelska. Det gör resan både svårare och mer genuin.

Mer än bara en tävling

Det är till viss del själva resan som är det roliga att följa:

• hur de tar sig fram
• var de sover
• hur de löser problem när inget går enligt plan

Men det som verkligen lyfter serien är människorna. Här får man följa kända personer som man kanske tror sig känna – men som man i själva verket får se helt nya sidor av. Att lära känna dem på djupet, under press och långt utanför sin komfortzon, var oväntat engagerande.

Magda och Tobbe – publikfavoriter

Jag älskade verkligen att följa Magda och Tobbe. Men samtidigt är det kanske inte så konstigt – det finns nog inte många som är så folkkära som de två. De har verkligen jobbat sig upp till den positionen de senaste åren, och deras värme, humor och samspel gjorde säsongen ännu bättre.

Sammanfattning

Race Across the World – Säsong 2 är en perfekt mix av äventyr, mänskliga möten och personliga utmaningar. Det är reality när det är som bäst – inte skrikigt eller tillgjort, utan genuint och engagerande.

En serie som både underhåller och väcker reslust.