Love Is Blind säsong 9 finns på Netflix och om jag ska sammanfatta den här säsongen med en mening så blir det nog:

"Säsongen där kärleken inte var blind."

Jag hade tyvärr råkat spoila mig själv innan jag började titta och visste redan att inget av paren fortfarande var tillsammans. Men ärligt talat tror jag att mina förhoppningar hade sjunkit ganska snabbt ändå.

Det här kändes som en säsong där väldigt mycket kretsade kring festande, alkohol och fyllebråk. Och det är sällan en bra grund för ett förhållande.

Ali och Anton var nog ett av paren där jag såg mest potential. Jag kan förstå att Ali reagerade på hur mycket Anton drack, för det var svårt att missa. Samtidigt fick jag ibland känslan av att det fanns något mer där. Jag undrade flera gånger om problemet egentligen handlade om deras olikheter i livsstil och ambitioner, eller om hon helt enkelt hade svårt att se en framtid med någon som jobbade natt som lastbilschaufför. Jag vet inte om det var så, men tanken slog mig flera gånger.

Maddison och Joe tappade jag hoppet om ganska tidigt.

Egentligen redan efter deras första stora bråk. Joe kändes ofta osäker och jag fick ibland känslan av att han var rädd för att verkligen binda sig. Och när kommunikationen redan från början blir så svår brukar det sällan sluta bra.

Kalybria och Edmond trodde jag aldrig riktigt på.

Han verkade vara en snäll person, men samtidigt upplevde jag honom ofta som ganska självcentrerad. Många gånger tyckte jag faktiskt mest synd om Kalybria, som verkade få anpassa sig efter hans behov och känslor.

Annie och Nick hade jag också svårt att investera mig i.

Nick var lite speciell och ibland svår att läsa, men det som verkligen gjorde att jag tappade tron på dem var deras återkommande bråk. Framför allt de som uppstod efter att de druckit. Annie kunde fastna i samma diskussion om och om igen medan Nick försökte förklara sig, försäkra henne om sina känslor och sedan gå vidare. När han försökte avsluta samtalen uppfattades det istället som att han inte brydde sig. Jag ska vara ärlig – jag hade nog också blivit frustrerad i den situationen.

Och så har vi Megan och Jordan.

De gjorde mig faktiskt lite ledsen.

Jag tyckte om dem båda två och även om de var ett ganska udda par så fungerade de på något sätt tillsammans. Kanske var det just därför jag höll tummarna lite extra för dem. Jag visste ju redan innan att det inte skulle hålla, men det gjorde ändå ont att se.

Min känsla efter säsong 9:
En ganska frustrerande säsong där det kändes som att flera av relationerna saboterades av dålig kommunikation, osäkerhet och alldeles för mycket alkohol. Det fanns några par jag verkligen ville tro på, men i slutändan blev det här nog en av de svagare säsongerna av Love Is Blind för mig. 💔