Seriebloggare

Euphoria säsong 3 avsnitt 6 finns på HBO Max och det är fascinerande hur olika det går för karaktärerna just nu.

Cassie fortsätter nästan att snubbla sig fram till framgång. Det känns inte alltid som att hon själv riktigt planerat eller ens förväntat sig att saker ska gå så bra som de gör, men samtidigt märker man att hon njuter av uppmärksamheten och möjligheterna som plötsligt öppnat sig för henne. Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag tycker om hennes storyline, men man kan inte förneka att den är intressant att följa.

För Nate går det däremot åt helt motsatt håll.

Det känns som att han hamnar djupare och djupare i problem för varje avsnitt, och jag börjar på allvar undra hur det här ska sluta för honom. Serien har byggt upp så mycket kring hans situation att det känns svårt att se ett lyckligt slut där.

Det som berörde mig mest i avsnittet var faktiskt Rues samtal med sin mamma.

Det var både fint och otroligt sorgligt på samma gång. Rue har orsakat så mycket smärta genom åren, men man glömmer ibland hur mycket hennes familj också har gått igenom. Att vara Rues mamma måste vara fruktansvärt – att ständigt oroa sig, hoppas och samtidigt vara rädd för nästa telefonsamtal.

Och så har vi Rue och Jules.

Jag vet att många fortfarande hoppas på dem, men jag har svårt att se hur de ska få ett lyckligt slut tillsammans. De betyder mycket för varandra, det råder det ingen tvekan om, men ju äldre de blir desto tydligare känns det att de vill ha väldigt olika saker av livet. På många sätt känns de nästan för långt ifrån varandra nu.

Samtidigt är det kanske just därför deras relation fortfarande engagerar. Man vill ju att det ska fungera, även när man inte riktigt tror att det kommer göra det.

Min känsla efter avsnittet:
Ett mer känslosamt avsnitt än flera av de tidigare den här säsongen. Framför allt Rues samtal med sin mamma stannade kvar hos mig efteråt, medan jag fortfarande sitter och funderar på om Rue och Jules någonsin faktiskt kan få sitt lyckliga slut.