A Knight of the Seven Kingdoms säsong 1 avsnitt 6 finns på HBO och är säsongsfinalen – och när jag tänker efter har jag fortfarande svårt att riktigt förstå vad det är jag har tittat på.

Någonstans känns det som att serien i stort sett slutade där den började: med Egg och Duncan på en häst, på väg mot nästa äventyr. Skillnaden nu är att det är officiellt – Duncan tar hand om Egg. Eggs familj är minst sagt skeptisk till idén, men helt ärligt? Jag tror att Egg hade rymt med Duncan oavsett. Deras band är redan starkare än det mesta annat i hans liv.

Och det är kanske just där säsongens kärna ligger.

Jag gillar Duncan. Han är rak, hederlig och långt ifrån den typiska maktspelaren i Westeros. Egg är dessutom otroligt charmig – och kontrasten mellan hans kungliga bakgrund och hans vilja att leva som väpnare ger serien hjärta. Men när jag zoomar ut och tittar på hela säsongen känns den ändå… tunn i handling.

Vad var egentligen poängen?

Har säsongen varit en lång introduktion? Ett sätt att låta oss lära känna Duncan och Egg, förstå hur deras relation började och varför den är viktig i historien? Om det är tanken, då kan jag acceptera det. För Game of Thrones byggde också långsamt upp sina karaktärer innan världen exploderade.

Skillnaden är bara att här känns det som att vi fortfarande står på startlinjen.

Samtidigt finns det något nästan poetiskt i att serien slutar med två resenärer på väg mot framtiden. Det är lågmält, nästan antiklimaktiskt – men också fullt av potential. Om kommande säsonger vågar ta större steg i både politik och dramatik kan detta visa sig vara en medveten uppbyggnadsfas.

Just nu är jag dock kluven.
Jag gillar karaktärerna.
Jag är fortfarande lite förvirrad över riktningen.

Men jag kommer att titta vidare. För Westeros har en tendens att belöna tålamod.