Nyårskyssen

Är sista delen i Nora Robers Trilogi om Bromsbo. Världshusetär färdigt och livet rullar på som vanligt. Förutom spöket som inte riktigtfinner någon ro såklart…

Jag hade verkligen sett fram emot denna boken eftersom jagblev lite nyfiken på storyn redan då den presenteades i bok 1. Det kanske ärdärför jag blev lite besviken. Jag tycker att boken blev lite blek ochhändelselös. Det fokuserades mycket på om att man skulle få reda på vem spöketsstora kärlek var, vilket man självklart ville veta, men det tog kanske lite förmycket plats för att skulle vara spännande. Sen är allt för lätt i dessaböckerna. Visst så vill man att kärlek ska vara lätt i verkligheten, men iböcker blir det lite tråkigt om det knappt finns någon motgång. Då försvinnerliksom passionen och det var det jag lockades av när det kom till Holly ochRyder. Det fanns en gnista där, något som verkligen intresserade mig… Men detblev för lätt, för lätt för att ens vara trovärdig om du frågar mig.

Nu lät detta jätte negativt och det var inte meningen förboken var bra och jag gillade den verkligen, bara inte riktigt det som jag hadeförväntat mig…

Följ mig på - Facebook - Bloglovin - Nouw

Gillar

Kommentarer